Jag brukar aldrig fira alla hjärtans dag. Dels för att det mest känns som en påhittad högtid för att någon ska tjäna pengar, och dels för att min kille fyller år. Det blir alltså födelsekalas istället.
Men jag tänkte ändå att jag skulle dela med mig av den fina Hjerteboka jag hittade i helgen. En bok där en norsk flicka på 30- och 40-talet låtit sina vänner och kjäresta skriva några ord som minne. Jag blev alldeles rörd när jag läste. Så många människor som hade så fina saker att skriva. Det får en att tänka på hur fort ett liv går. Ung nyss, gammal snart. Och också hur fint det är med vänner.